Skolupplägget
Alla elever jobbar utifrån den individuella studieplan som görs i uppstarten av varje läsår. Parallellt med utformandet av studieplanen görs också en pedagogisk kartläggning kring hur studierna på bästa sätt anpassas och tillrättaläggs utifrån individens förutsättningar. Denna kartläggning fortsätter sedan när eleven har påbörjat sina studier för att skolan på bästa sätt ska kunna undanröja hinder kring studiesituationen. Utifrån de svårigheter som kan finnas i vardagen för eleven jobbar vi på Österlengymnasiet utifrån grundtanken att eventuella svårigheter kompenseras genom att varje individs styrkor maximeras. Det innebär individuell anpassningar utifrån varje individs styrkor samt ett kontinuerligt arbete kring att hitta alternativa vägar för att nå de mål som satts upp. Studieplanen utgår helt och hållet från varje individs framtidsmål och intressen. Då utbildningen anordnas som ett individuellt alternativ behöver upplägget inte följa någon given struktur utan alla insatser som bedöms vara positiva utifrån individens utveckling står öppna att användas. Detta innebär också att det ges utrymme för eleven att bygga på eventuella specialintressen och att stor hänsyn kan tas till vilken arbetskapacitet varje elev har. Arbetskapaciteten kan ibland vara lägre då grundproblematiken kring autismspektrumtillstånd är att processandet kring vardagen kräver mer energiåtgång, vilket i sin tur leder till att det finns mindre energi till skolarbetet. Detta är en av de områden som analyseras i kartläggningen för att hitta strategier som fungerar bättre för eleverna.
Då upplägget är helt och hållet individuellt kan alla varianter av upplägg vara tänkbara, men så fort en elev formulerar ett tänkbart framtida yrke eller tankar om fortsatt utbildning på högskole-/universitetsnivå så anpassas studieplanen så att de gymnasiegemensamma ämnen eleven läser ligger i linje med vad som skulle ingå på ett nationellt program med inriktning mot det formulerade målet. Utöver de gymnasiegemensamma ämnena kan eleven också läsa upp sin behörighet gällande ämnen från grundskolan som man inte har nått minst betyget E i. Det finns även ett stort utbud av olika gymnasiekurser som man kan läsa inom gruppen med de lärare som är knutna dit och om det är möjligt kan elev i vissa fall även följa annan grupps undervisning i enskilda kurser. Detta kan då genomföras med stöd av assistent.
Skoldagen
Alla elever i klassen har möjlighet att studera svenska, engelska, matematik, samhällsorienterande ämnen samt naturvetenskapliga ämnen. Utöver detta finns det möjlighet att ha kurser inom idrott, bild och musik samt mer fördjupande arbete inom ett specialintresse så som t ex spelutveckling. För vissa elever kan det också vara aktuellt med praktik för att testa på olika tänkbara yrken och därmed få en mer konkret uppfattning av vad dessa yrken innebär. För de elever som inte går vidare till studier på ett nationellt program utan läser tre år i klassen är ett huvudmål att de ska ha praktik under år tre för att förberedas inför övergången till arbetsförmedlingen.
Varje elev i klassen har en individuell studieplan som i sin tur tillsammans med den pedagogiska kartläggningen ligger som grund till det individuella schemat. En skoldag börjar alltid kl 8:10 varje dag, men om kommer man tidigare finns det alltid personal som hjälper till med att låsa upp klassrummet m m. Sluttiden är alltid kl 14:00 varje dag om det inte genomförs något studiebesök eller liknande. Varje elev har en mentor som mycket tät kontakt med både elev och vårdnadshavare. Inom MIKS-verksamheten finns det två mindre grupper som fördelas på två separata klassrum. Varje elev får en egen arbetsplats i ett av klassrummen och arbetsplatsen inrättas och placeras på det sätt som är mest gynnsamt för elevens kunskapsinhämtning. I klassen brukar det total gå ungefär 12-16 elever vilket innebär att det i varje grupp går 6-8 elever.
Ungefär halva skoldagen består av individuellt arbete där var och en av eleverna studerar inom svenska, engelska, matematik, samhällsorienterade ämnen och naturvetenskapliga ämnen. Eleven läser då ämnen och kurser på den nivå man befinner sig då gruppen består av elever som går både första, andra, tredje och, i undantagsfall, fjärde året i MIKS-verksamheten. Om det handlar om gymnasiekurser läser eleven de gymnasiegemensamma kurser som ligger närmst de mål eleven har kring framtida yrken eller studier. Den andra halvan av skoldagen ägnas mer åt ämnesövergripande arbete där båda MIKS-grupperna läser tillsammans. Arbetet är då tematiskt upplagt med både mindre teman som löper över en kort period och större projekt som löper över längre tid.
I MIKS-klassen sker mycket av arbetet i nära samarbete med läraren då det finns tillgång till två lärare per lektionspass i klassen. Utöver detta finns det en assistent som hjälper till.
Det finns också möjlighet att få extra hjälp av specialpedagog i de fall man behöver lite extra stöd inom något ämne eller att träffa specialpedagog för att komplettera den pedagogiska kartläggningen så att alla elever får det stöd de behöver. Det kan då även handla om att diskutera hur skoldagen upplevs och fungerar utifrån arbetsplatsens utformande, schemat eller de olika ämnena eleven läser. I dessa frågor har även eleven mycket kontakt med sin mentor så att allt fungerar på bästa sätt.
I MIKS-verksamheten ligger mycket fokus på att lära sig mer än det som ingår i respektive ämne eller kurs. Det kan då handla om att åka på studiebesök eller att göra praktiska uppgifter som ger en träning inför tiden efter gymnasiet. Det kan också innebära att man jobbar med att stå och sälja eller hjälpa till i caféet. Stor vikt läggs på att träna sociala färdigheter både i och utanför skolan.
Varje elev i klassen har en individuell studieplan som i sin tur tillsammans med den pedagogiska kartläggningen ligger som grund till det individuella schemat. En skoldag börjar alltid kl 8:10 varje dag, men om kommer man tidigare finns det alltid personal som hjälper till med att låsa upp klassrummet m m. Sluttiden är alltid kl 14:00 varje dag om det inte genomförs något studiebesök eller liknande. Varje elev har en mentor som mycket tät kontakt med både elev och vårdnadshavare. Inom MIKS-verksamheten finns det två mindre grupper som fördelas på två separata klassrum. Varje elev får en egen arbetsplats i ett av klassrummen och arbetsplatsen inrättas och placeras på det sätt som är mest gynnsamt för elevens kunskapsinhämtning. I klassen brukar det total gå ungefär 12-16 elever vilket innebär att det i varje grupp går 6-8 elever.
Ungefär halva skoldagen består av individuellt arbete där var och en av eleverna studerar inom svenska, engelska, matematik, samhällsorienterade ämnen och naturvetenskapliga ämnen. Eleven läser då ämnen och kurser på den nivå man befinner sig då gruppen består av elever som går både första, andra, tredje och, i undantagsfall, fjärde året i MIKS-verksamheten. Om det handlar om gymnasiekurser läser eleven de gymnasiegemensamma kurser som ligger närmst de mål eleven har kring framtida yrken eller studier. Den andra halvan av skoldagen ägnas mer åt ämnesövergripande arbete där båda MIKS-grupperna läser tillsammans. Arbetet är då tematiskt upplagt med både mindre teman som löper över en kort period och större projekt som löper över längre tid.
I MIKS-klassen sker mycket av arbetet i nära samarbete med läraren då det finns tillgång till två lärare per lektionspass i klassen. Utöver detta finns det en assistent som hjälper till.
Det finns också möjlighet att få extra hjälp av specialpedagog i de fall man behöver lite extra stöd inom något ämne eller att träffa specialpedagog för att komplettera den pedagogiska kartläggningen så att alla elever får det stöd de behöver. Det kan då även handla om att diskutera hur skoldagen upplevs och fungerar utifrån arbetsplatsens utformande, schemat eller de olika ämnena eleven läser. I dessa frågor har även eleven mycket kontakt med sin mentor så att allt fungerar på bästa sätt.
I MIKS-verksamheten ligger mycket fokus på att lära sig mer än det som ingår i respektive ämne eller kurs. Det kan då handla om att åka på studiebesök eller att göra praktiska uppgifter som ger en träning inför tiden efter gymnasiet. Det kan också innebära att man jobbar med att stå och sälja eller hjälpa till i caféet. Stor vikt läggs på att träna sociala färdigheter både i och utanför skolan.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar